Är vi dåliga vänner om vi inte vill lyssna på ältande?

Hade en diskussion för ett tag sedan med en vän angående det här med problem och att vara ''en god vän'' som alltid lyssnar. Jag förstår att alla behöver älta av sig ibland, även jag. Men hur länge orkar man lyssna på samma sak om och om igen? är man en dålig vän om man helt enkelt inte vill lyssna?
 
Man har ingen som helst skyldighet att tömma sig själv på energi för att tillfredsställa någon annan.
 
Där handlar det om att sätta en gräns för sig själv. Sen behöver man inte göra det på ett otrevligt sätt. Jag brukar säga till mina vänner att vi gärna kan prata om hens problem så länge det är lösningsorienterat! För det tycker jag är kul. Anledningen till att det tar energi från mig att bara lyssna på när någon ältar är ju att det inte ger någonting för varken mig eller den andra personen. Det finns ingen som helst utveckling i det. Att däremot vilja prata om något för att man vill hitta en lösning och göra något åt sitt problem är en helt annan sak! Då är man med och bidrar till något positivt.
 
Sen kan man ju välja sina tillfällen. Orkar man lyssna på ältadet just den dagen kan man ju göra det. Men för både sin väns skull och sin egen tror jag på att ställa frågan om man tillsammans ska försöka hitta en lösning om man märker att det stannar vid ältande. 
Vad tycker ni?
 
 
 
 
 
 
 
 

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: